Tvivla aldrig på din termos med te

Dagen började med att jag tvivlade på min termos. Men om man ska vara riktigt noga började faktiskt dagen klockan kvart i fem i morse, då jag beslutade mig för att inte tvätta håret. Jag brukar alltid ta det beslutet på mornarna.

Jag var på väg till jobbet. Öppna vid Odenplan södra. Tog buss 91. Dessa nattbussar! De tror att de kan köra lite som de vill bara för att de är nattbussar! Man ska inte förlita sig på dem, ånej! Hur som helst ser jag fyran komma in framför min buss och fyran som inte gick mer än en gång i kvarten var ju min chans att komma i tid till jobbet. Dessa bussar skulle ju matcha. Jag gick fram till chaffören på 91:an och sa "troru jag hinner ikapp den där?!" han svarade sömnigt "ja, inte vet jag, troligtvis!" och körde ikapp bussen. Jag hann, precis.

Väl vid Odenplan ringde jag in mig till Råcksta. Av någon anledning står det Vällingby Norra i alla instruktioner och i panån, den som sitter i Vby N måste ju bli galen! Ringde PLE och fick veta att jag skulle vänta på en kassa. Omkodaren kom så småning om.

Jag gick en stationsrunda. Stökigt som fasen, men inget förstört. Jag gick tillbaka till spärren och tänkte på mitt blåbärste som jag hällt upp i termosen. Jag hade till och med lyckats hälla upp det kokheta vattnet i termosen utan att bränna mig! Det skulle inte få vara så länge, jag som trodde att termosen inte höll särskillt tätt hällde i mig en stor klunk av det goda teet och fick en mindre chock. Det var ju fortfarande kokhett! Min tunga fick ta stryk, kände ingenting på tungspetsen och i halsen hade jag ju redan ont så det gjorde det samma.

Efter en stund hade jag fått både kassa och lyckats få dit Rapid så jag kunde köpa fler biljetter, jag tänker ju alltid på den som ska ha kassan efter mig. Men när mitt pass var slut, hade jag ännu färre biljetter än innan jag handlade nya. Det var nämligen inte klokt vad mycket folk det var här idag! Inte ens på fridhemsplan har jag haft så många på en gång.

Dessutom rusade turister in med cyklar på plattformen så jag var tvungen att ringa TLC, en gammal tant orkade inte ta sig hem och behövde en taxi, någon ska veta vart tekniska muséet ligger och en svensk kvinna frågar gång på gång om jag har en karta och information om museeum. När jag sagt nej två gånger borde hon inse att jag kommer säga nej även tredje gången, men det kan ju vara så att jag sitter och ljuger för henne, för att? Ja, för att jävlas, utöva något slags maktinnehav eller bara idiotförklara alla som inte hittar till Nordiska museet i sömnen gåendes på händer.

Dessutom var eller är jag förkyld och gör allt för att sluta vara det. Om en vecka, mindre än en vecka är jag på Kreta. Då måste jag vara pigg. Inte förkyld.

Funderar på om jag inte ska sova nu. Hoppas att jag slipper mitt sista pass i morgon också. Så jag får chansen att sova lite mer än fyra timmar också. Måndagen är en lång dag.