Inlägg
Man förvånas ju inte direkt över hur många som börjat fuska, antingen medvetet eller omedvetet, med accesskorten. Det är väldigt många "Det-fungerar-inte!!-kort" som faktiskt inte fungerar, antingen har biljetten förfallit eller så har det aldrig funnits en biljett på kortet. Den senare varianten var ju vanlig i början eftersom SL dessutom gått ut med ett taxemeddelande där det stod att SPX skulle släppa igenom alla som hade problem med sitt Accesskort. Det betyder i praktiken att vi inte skulle kontrollera personens Accesskort, utan enbart vifta förbi dem om de kom och sa att deras kort inte fungerade. Man kunde alltså åka gratis på en plastbit.
Nu har väl reglerna skärpts, vi kan ju kontrollera korten och i framtiden ska ju allt göras via Accessmaskinen, så varför inte från första början? Men hur många spärrexpeditörer kollar egentligen på korten? Uppenbarligen inte alla eftersom det vid varje arbetspass den senaste tiden uppstått flera situationer där resenärerna inte förstår varför deras kort plötsligt slutat fungera och går fram till SPX. Om spärrexpeditören kollar kortet i maskinen och förstår vad det står på skärmen så ser man tydligt att biljetten på kortet har förfallit. Men en del kanske är kvar i det som SL sa från början, dvs vifta förbi de med problem och en del tittar inte på vad det står på skärmen.
De resenärer som nu fuskar medvetet de håller sig förmodligen borta från kontrollen också, men dessa som inte har en aning om att deras biljett förfallit, de kan råka ut för kontrollavgift. Det är ju inte så värst kul när man är ärlig och betalar men glömt bort att köpa ny biljett!
Visar inlägg med etikett SL. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett SL. Visa alla inlägg
lördag, april 03, 2010
måndag, mars 22, 2010
Access betyder ju tillträde?!
Precis som alla andra stressade invånare i den här staden rusade mannen från spärr till spärr med sitt accesskort. Det tycktes inte fungera någonstans! Tänk vilket skit SL lägger pengar på! Det kan ju inte vara så att man själv gör fel och flackar med kortet till exempel nej nej...
Mannen viftar med kortet framför SPX som om det vore en flagga. "Det funkar inte!!" SPX tar in kortet och kontrollerar det i klunsen, ja, vår biljettmaskin, även kallad koppvärmaren. Det visar sig att biljetten på kortet har förfallit för 5 dagar sedan. SPX talar om det för mannen som genast ser snopen ut. Han har alltså åkt på ett ogiltigt kort i fem dagar, utan att, enligt honom, veta om det.
Då vill mannen köpa en ny 30-dagarsbiljett men på andra sidan stationen och vill alltså gå igenom. Tilläggas ska också att han har bråttom. SPX hänvisar till de fina accessmaskinerna som finns i biljetthallen. Men mannen vill betala kontant. Då hänvisar SPX till kiosken som också finns i biljetthallen och som säljer biljetter på accesskort. Men då ska mannen gå till bankomaten som finns på andra sidan stationen för att ta ut kontanter. Jisses! SPX hänvisar till gatan utanför. Det här verkar ju helmysko!
Antingen var mannen ärlig, eller så kör han med att kortet "inte fungerar!" och blir insläppt utan att någon annan SPX kollar i klunsen först. Det blir ju tråkigt när han hamnar i kontrollen sen, det finns ingen ursäkt då. Att bli insläppt av en SPX är inte ett giltigt skäl för kontrollen. Det är ju resenärens egna ansvar att se till att ha en giltig biljett. Detta glöms dock allt för ofta bort. Stackars nollåttor.
(Bild från: http://sl.se/templates/Page.aspx?id=15278 )
Mannen viftar med kortet framför SPX som om det vore en flagga. "Det funkar inte!!" SPX tar in kortet och kontrollerar det i klunsen, ja, vår biljettmaskin, även kallad koppvärmaren. Det visar sig att biljetten på kortet har förfallit för 5 dagar sedan. SPX talar om det för mannen som genast ser snopen ut. Han har alltså åkt på ett ogiltigt kort i fem dagar, utan att, enligt honom, veta om det.
Då vill mannen köpa en ny 30-dagarsbiljett men på andra sidan stationen och vill alltså gå igenom. Tilläggas ska också att han har bråttom. SPX hänvisar till de fina accessmaskinerna som finns i biljetthallen. Men mannen vill betala kontant. Då hänvisar SPX till kiosken som också finns i biljetthallen och som säljer biljetter på accesskort. Men då ska mannen gå till bankomaten som finns på andra sidan stationen för att ta ut kontanter. Jisses! SPX hänvisar till gatan utanför. Det här verkar ju helmysko!
Antingen var mannen ärlig, eller så kör han med att kortet "inte fungerar!" och blir insläppt utan att någon annan SPX kollar i klunsen först. Det blir ju tråkigt när han hamnar i kontrollen sen, det finns ingen ursäkt då. Att bli insläppt av en SPX är inte ett giltigt skäl för kontrollen. Det är ju resenärens egna ansvar att se till att ha en giltig biljett. Detta glöms dock allt för ofta bort. Stackars nollåttor.
(Bild från: http://sl.se/templates/Page.aspx?id=15278 )
tisdag, februari 23, 2010
Ett litet ljus i tunneln av kaos
Tisdagen började med att SPX tittade på nyheterna. Tunnelbanan rullade fortfarande inte och det skulle bli riktigt intressant att se hur detta utvecklade sig under dagen. Till SPX förvåning höll det lugna i sig, resenärer blev inte förbannade, de få tåg som rullade sprang man inte efter och man lyssnade på SPX!
Denna dag satt SPX inne i stan, där rullade tågen med 5-minuterstrafik mellan Kristineberg och Gullmarsplan till en början, men straxt därpå började man även trafikera ut till Hagsätra. Senare på eftermiddagen utökades sträckan till Alvik, vilken lyx!
Trafikant på trafikant ställde frågan "Kommer det något tåg?" eller "Går tåget nu?!" Precis som om det bara fanns ett tåg, åt ett håll. Sakta men säkert gick stockholmarna tillbaka till den normalnivå av uppmärksamhet och förståelse som gäller till vardags. Man sprang dock inte efter något tåg, men man lyssnade inte så noga på vad SPX sa längre.
Vid Liljeholmen började folk att slåss i trängseln till ersättningsbussarna. Nu hade man haft hela natten på sig att skaffa fram flera bussar men det verkade inte ha gått så bra. Totalt cirka 35 bussar på röda linjen och det var på tok för lite i rusningen. Polisen fick ta itu med bråket vid Liljeholmen.
Man hade nytta utav Tvärbanan eftersom den just går tvärs genom stan. Men naturligtvis skulle den se till att gå sönder. En vagn i Valla torg passade på att trasa till sig. Trasan stod nu i vägen och det gick inte att köra trafik åt något håll då man inte kunde vända någonstans. Först efter två timmar kunde trasan fraktas bort med hjälp av tre andra vagnar, första gången SPX hör talas om att man kör fyravagnståg på Tvären!
Informationen som kom ut på intranätet var hela tiden inaktuell, löjligt nog. Papperskopiorna som kom ut var något bättre. Men det var fortfarande via media och facket som man fick reda på hur det egentligen låg till. Nu hade det sluppit ut i medierna att det här stora stoppet hade något med tågens bromsförmåga att göra. MTR skrev i sina lägesrapporter att man undersöker vad det var som fick det "skenande tåget" att just skena i lördags. På tv såg man hur två TBT-anställda stod och hackade loss is för hand under en tunneltågvagn. Vilket jädra jobb! Iskakorna rasade ned som konfetti under tåget och samtidigt började SPX fundera på hur pass bra det är att hacka in i bromsarna på tåget...
KSVarna, kundservicevärdarna, höll låda där ersättningsbussarna skulle gå. De ropade och skrek i megafoner och försökte få folk att ställa sig i kö. Till och med folk som inte skulle åka någon ersättningsbuss blev ombedda att ställa sig i kö, först när de lovat att de bara skulle till Ica fick de passera köerna och gå vidare. När SPX klivit på bussen körde den fast i första korsningen och kom loss efter ungefär fyra "gungningar" fram och tillbaka och missade en grön intervall vilket gjorde billisterna bakom lite halvsura. När bussen till slut anlände till första ersättninsghållplatsen kom folk knappt av då en stor snövall befann sig på busshållplatsen. Ja, här hade man tänkt till! Vad är samarbete för något?
Det var knapphändigt med information om onsdagen. Tydligen hade rapporten om det "skenande tåget" visat på att det endast berodde på is och snö i bromsarna så därför skulle man nu köra igång mer trafik så fort man isat av strömskenor, växlar och tåg. Nu skröt man minsann om att man hyrde in värmeaggregat...
Denna dag satt SPX inne i stan, där rullade tågen med 5-minuterstrafik mellan Kristineberg och Gullmarsplan till en början, men straxt därpå började man även trafikera ut till Hagsätra. Senare på eftermiddagen utökades sträckan till Alvik, vilken lyx!
Trafikant på trafikant ställde frågan "Kommer det något tåg?" eller "Går tåget nu?!" Precis som om det bara fanns ett tåg, åt ett håll. Sakta men säkert gick stockholmarna tillbaka till den normalnivå av uppmärksamhet och förståelse som gäller till vardags. Man sprang dock inte efter något tåg, men man lyssnade inte så noga på vad SPX sa längre.
Vid Liljeholmen började folk att slåss i trängseln till ersättningsbussarna. Nu hade man haft hela natten på sig att skaffa fram flera bussar men det verkade inte ha gått så bra. Totalt cirka 35 bussar på röda linjen och det var på tok för lite i rusningen. Polisen fick ta itu med bråket vid Liljeholmen.
Man hade nytta utav Tvärbanan eftersom den just går tvärs genom stan. Men naturligtvis skulle den se till att gå sönder. En vagn i Valla torg passade på att trasa till sig. Trasan stod nu i vägen och det gick inte att köra trafik åt något håll då man inte kunde vända någonstans. Först efter två timmar kunde trasan fraktas bort med hjälp av tre andra vagnar, första gången SPX hör talas om att man kör fyravagnståg på Tvären!
Informationen som kom ut på intranätet var hela tiden inaktuell, löjligt nog. Papperskopiorna som kom ut var något bättre. Men det var fortfarande via media och facket som man fick reda på hur det egentligen låg till. Nu hade det sluppit ut i medierna att det här stora stoppet hade något med tågens bromsförmåga att göra. MTR skrev i sina lägesrapporter att man undersöker vad det var som fick det "skenande tåget" att just skena i lördags. På tv såg man hur två TBT-anställda stod och hackade loss is för hand under en tunneltågvagn. Vilket jädra jobb! Iskakorna rasade ned som konfetti under tåget och samtidigt började SPX fundera på hur pass bra det är att hacka in i bromsarna på tåget...
KSVarna, kundservicevärdarna, höll låda där ersättningsbussarna skulle gå. De ropade och skrek i megafoner och försökte få folk att ställa sig i kö. Till och med folk som inte skulle åka någon ersättningsbuss blev ombedda att ställa sig i kö, först när de lovat att de bara skulle till Ica fick de passera köerna och gå vidare. När SPX klivit på bussen körde den fast i första korsningen och kom loss efter ungefär fyra "gungningar" fram och tillbaka och missade en grön intervall vilket gjorde billisterna bakom lite halvsura. När bussen till slut anlände till första ersättninsghållplatsen kom folk knappt av då en stor snövall befann sig på busshållplatsen. Ja, här hade man tänkt till! Vad är samarbete för något?
Det var knapphändigt med information om onsdagen. Tydligen hade rapporten om det "skenande tåget" visat på att det endast berodde på is och snö i bromsarna så därför skulle man nu köra igång mer trafik så fort man isat av strömskenor, växlar och tåg. Nu skröt man minsann om att man hyrde in värmeaggregat...
måndag, februari 22, 2010
Tunnelbanan lamslagen av snö
Morgonen var solig och snön låg vit och stilla. Det var kallt och friskt ute. Det här kunde bli en bra dag. Men på nyheterna får SPX höra att tunnelbanan är lamslagen. Man har beslutat att endast köra tunnelbana under jord, där finns det ingen snö. Man har aldrig stängt av så mycket av tunnelbanan förr och orsaken: snö. Man skyllde på snö och is men sa ingenting om bromsarna på tågen. Onödigt att ta upp något som kanske inte behöver tas upp? Vad det än handlar om på den här arbetsplatsen så är ”Locket på” en metod man flitigt använder.
När SPX kom till jobbet var stationen avspärrad med band. En obegriplig skylt som skulle beskriva var ersättningsbussarna fanns satt på barnvagnsgrinden men någon hade skrivit en något mer begriplig skylt och satt upp på dörrarna till stationen. I biljetthallen befann sig en vilsen informatör, men vad skulle vi med en informatör till? Det fanns ingen information att ge! Av någon anledning använde man inte det intranät som alla har tillgång till i spärrarna, istället skickade ledningen information till varje stationsexpedition som sedan kopierade upp ett exemplar till varje station. Men vem skulle dela ut det och hur? Tunnelbanan stod ju som bekant stilla. Detta resulterade i att stationerna som inte trafikerades inte fick någon information och de trafikerade stationerna fick informationen väldigt sent.
Det var inte genom något informationsblad som SPX fick veta att avstängningen berodde på tågens bromsförmåga, det var genom kollegor och facket som den informationen kom ut. Det var först senare som MTR började tala om att det hade med det att göra. På lördagen hade nämligen ett tåg inte kunnat stanna, visserligen körde man bara i
Det kom nya direktiv hela tiden. Stå ute, sitt inne, sälj biljetter, sälj inte biljetter, stå inne, sitt ute! Vad håller de på med?! En chef lackade ur för att en anställd inte hade, enligt honom, ”rätt uniform” på sig, trots att den anställde hade uniform på sig. Det är ju valfritt att välja inom uniformssortimentet för sjutton!
De enda som höll sig ganska lugna var trafikanterna, otroligt nog. Eller ja, nästan alla höll sig lugna. Ersättningsbussarna var inte många, på gröna linjen rullade ca 30 bussar på måndagen. Vid Thorildsplan började folk slåss efter att de anklagat varandra för att trängas. Tolv minusgrader och fyra kvarter kö till en ersättningsbuss som fastnade i köer på Bergslagsvägen. Det är som gjort för slagsmål!
MTR var ju verkligen jätteförberedda på det här med snö och is så man hyrde nu in värmeaggregat, den antika snöblåsen gick sönder och vad SPX fått höra fanns det bara två till.
Framåt kvällen började folk om tunnelbanan kommer att fungera snart. Hur kommer det att se ut imorgon? Dessvärre fanns ingen information att ge och det enda rådet var att man får räkna med att tunnelbanan inte går.
söndag, februari 21, 2010
Hur var det nu med vad som lovats?
Enligt en del har MTR varit i blåsväder redan från start, men nu kan man snarare påstå att de hamnat i ett riktigt snöoväder tillsammans med SL. Redan innan MTR tog över lovade man vitt och brett om förbättringar. Men man kanske ska tänka lite på vad man säger och vad man lovar, innan man går ut med något förhastat.
Det sägs att vi inte har haft en sån här kall och vit vinter på många år, det kanske stämmer, även om jag vill minnas att vi har haft kalla vintrar för inte så många år sedan. Jag kan också ha förståelse för att det är ett problem när snön blåser in i växlarna och fryser till. Men vad jag inte kan förstå är att man inte funnit en lösning till detta ännu? Vi har haft vinter i Sverige varje år, trots allt och varje år får vi brottas med samma problem. Detta år är kanske lite speciellt eftersom det är väldigt mycket problem samtidigt på flera ställen. Nu är ju detta inte MTRs fel och de verkar inte ta det på allvar heller då de inte har med själva banorna att göra, de kör ju bara trafiken. Att SL har hand om banorna kanske MTR tycker är skönt nu, för då har man en syndabock. SL å sin sida anser väl att det skulle vara för dyrt att rusta upp banorna med bättre växlar.
Pendeltågstrafiken har i stort sett hela vintern varit opålitlig med inställda avgångar, växelfel, banfel och allt på en gång. Där är det dock Banverket som styr och ställer över banorna och rälsen, inte SL, även om SL lägger sig i ett och annat när det gäller pendeltågen. Tunnelbanan däremot klarade sig rätt så skapligt under december, januari och februari, vilket resulterade i att MTR gick ut med ett meddelande. "Snökaos? Ta tunnelbanan!" (Se bild nedan, klicka på bilden för att läsa texten.)
Två veckor senare lamslogs även tunnelbanan av snön. Man kan ju undra vad som hände? De hade ju ett bra samarbete med SL och de börjar i god tid, hur man nu börjar i god tid? Man kan ju inte börja snöröja förrän snön har fallit. De inarbetade rutinerna, försvann dom?
Det var inte lite förseningar heller! Samtliga linjer, hela fredagen och fortsatte hela helgen. Visst, nog för att det kommit mycket snö, men bör man inte tänka sig för innan man går ut med ett meddelande som detta? Att tacka för det arbete som utförts är okej, men att påstå att det inte var en tillfällighet att tunnelbanan gick trots de tidigare snöovädret är antingen en lögn eller ren ovetskap om sin verksamhet. Tror snarare att det var just en tillfällighet att tunnelbanan gick så bra som den gjorde i december och januari. Att skapa kvalité på ren tur, det är sånt Alexander Lukas gör...
Det sägs att vi inte har haft en sån här kall och vit vinter på många år, det kanske stämmer, även om jag vill minnas att vi har haft kalla vintrar för inte så många år sedan. Jag kan också ha förståelse för att det är ett problem när snön blåser in i växlarna och fryser till. Men vad jag inte kan förstå är att man inte funnit en lösning till detta ännu? Vi har haft vinter i Sverige varje år, trots allt och varje år får vi brottas med samma problem. Detta år är kanske lite speciellt eftersom det är väldigt mycket problem samtidigt på flera ställen. Nu är ju detta inte MTRs fel och de verkar inte ta det på allvar heller då de inte har med själva banorna att göra, de kör ju bara trafiken. Att SL har hand om banorna kanske MTR tycker är skönt nu, för då har man en syndabock. SL å sin sida anser väl att det skulle vara för dyrt att rusta upp banorna med bättre växlar.
Pendeltågstrafiken har i stort sett hela vintern varit opålitlig med inställda avgångar, växelfel, banfel och allt på en gång. Där är det dock Banverket som styr och ställer över banorna och rälsen, inte SL, även om SL lägger sig i ett och annat när det gäller pendeltågen. Tunnelbanan däremot klarade sig rätt så skapligt under december, januari och februari, vilket resulterade i att MTR gick ut med ett meddelande. "Snökaos? Ta tunnelbanan!" (Se bild nedan, klicka på bilden för att läsa texten.)
Två veckor senare lamslogs även tunnelbanan av snön. Man kan ju undra vad som hände? De hade ju ett bra samarbete med SL och de börjar i god tid, hur man nu börjar i god tid? Man kan ju inte börja snöröja förrän snön har fallit. De inarbetade rutinerna, försvann dom?
Det var inte lite förseningar heller! Samtliga linjer, hela fredagen och fortsatte hela helgen. Visst, nog för att det kommit mycket snö, men bör man inte tänka sig för innan man går ut med ett meddelande som detta? Att tacka för det arbete som utförts är okej, men att påstå att det inte var en tillfällighet att tunnelbanan gick trots de tidigare snöovädret är antingen en lögn eller ren ovetskap om sin verksamhet. Tror snarare att det var just en tillfällighet att tunnelbanan gick så bra som den gjorde i december och januari. Att skapa kvalité på ren tur, det är sånt Alexander Lukas gör...
måndag, november 02, 2009
Tunnelbanan goes MTR
Nu har MTR tagit över Stockholms tunnelbana och har 100 dagar på sig att ta reda på vad sjutton Veolia har pysslat med i 10 år. Vi får väl se hur det går... Ärligt talat så är det ganska oväsentligt hur MTR driver tunnelbanan i Hongkong, det är ett helt annat land, med helt andra människor och en helt annan kultur. Jag tror inte att MTR har allt det som krävs för att lyckas lika bra i Stockholm som i Hongkong. Så därför kanske man ska sluta skryta om Hongkong och börja jobba på det stora projekt som man nu tagit på sig. Jag må vara negativ och pessimist, men tro mig, jag vet nog hur jag vill att min lägenhet skall tapetseras men när jag väl blivit klar ser det inte lika fint ut som i inredningstidningen... (Jag kan inte tapetsera.)
DN skriver om MTRs övertagande av tunnelbanan och MTRs VD Torborg är intervjuad.
– "Punktligheten i Hongkong ligger på 99,7 procent. Det har vi som målsättning på sikt även här, säger Torborg Chetkovich, som inte vågar lova ökad punktlighet redan på måndag."
Det är bra att hon är tydlig med att den ökade punktligheten inte kommer att ske med rivstart, då stockholmarna inte har förståelse för det här med tunnelbanan, den bara går. Man drar sig inte heller för att påpeka och helst klaga över något man "har hört" eller tror sig veta. Jag kommer troligen trots allt få det påpekat för mig att tunnelbanan var en halv minut försenad trots att MTR tagit över.
I DNs artikel skrivs också,
- "SL är mycket professionell i sina upphandlingar och det känns väldigt skönt att de rättsliga prövningarna bevisat det, säger Torborg Chetkovich."
Detta var dock mindre bra. SL är, i alla fall enligt mig, väldigt dåliga på att upphandla företag. Accesskorten är väl det värsta exemplet men även Veolia var väl ett misstag. Annars har SL gjort tabbar när man anlitat företag som ska installera lås, kameror, automatspärrar och Gud vet vad. De rättsliga prövningarna kring att MTR vann upphandlingen av tunnelbanan bevisade ju bara att upphandlingen gått rätt till. Hur sen SL resonerade när de valde MTR återstår att se, men de företag man har anlitat hittils har det alltid varit något problem med och det ser inte speciellt professionellt ut enligt min åsikt.
Vi får väl till att börja med se hur många som tagit på sig rätt uniform imorgon! En del kollegor hade ju dessutom tjuvstartat med MTR-uniformen redan innan MTR tagit över och varför förstår jag inte riktigt, men Veolia, oseriösa som de är, brydde sig knappt om det.
Sen får vi se hur många resenärer som kommer få spader när de märker att de kommer att få stå och vänta max ett par minuter på att spärrvakten tex måste starta en rulltrappa och inte längre får öppna spärrlinjen. För en stressad stockholmare är två minuter i kollektivtrafiken ett halvt liv och helst ska spärrvakten se till att resenären hamnar på tåget som avgick för fem minuter sedan.
Frågan är om resenärerna ens kommer att inse att de måste vänta... Stockholmarna har ju ingen koll på tunnelbanan. Det är bara något som förväntas finnas där i vått och torrt och det ska vara billigt men ge bra service och kvalitet. Samtidigt vet man inte ens vem som kör tunnelbanan, man är inte ens insatt i vem som reglerar priser och tidtabeller och vem som sköter underhåll av stationer och tåg. Man tar inte själv reda på hur man gör om spärren är obemannad, det förväntar man att SL ska lösa åt en när man väl hamnar i kontrollen. Då är det försent. Men det problemet slipper vi nu, ty spärrlinjen ska hållas stängd, för alltid...
Läs hela DNs artikel här.
DN skriver om MTRs övertagande av tunnelbanan och MTRs VD Torborg är intervjuad.
– "Punktligheten i Hongkong ligger på 99,7 procent. Det har vi som målsättning på sikt även här, säger Torborg Chetkovich, som inte vågar lova ökad punktlighet redan på måndag."
Det är bra att hon är tydlig med att den ökade punktligheten inte kommer att ske med rivstart, då stockholmarna inte har förståelse för det här med tunnelbanan, den bara går. Man drar sig inte heller för att påpeka och helst klaga över något man "har hört" eller tror sig veta. Jag kommer troligen trots allt få det påpekat för mig att tunnelbanan var en halv minut försenad trots att MTR tagit över.
I DNs artikel skrivs också,
- "SL är mycket professionell i sina upphandlingar och det känns väldigt skönt att de rättsliga prövningarna bevisat det, säger Torborg Chetkovich."
Detta var dock mindre bra. SL är, i alla fall enligt mig, väldigt dåliga på att upphandla företag. Accesskorten är väl det värsta exemplet men även Veolia var väl ett misstag. Annars har SL gjort tabbar när man anlitat företag som ska installera lås, kameror, automatspärrar och Gud vet vad. De rättsliga prövningarna kring att MTR vann upphandlingen av tunnelbanan bevisade ju bara att upphandlingen gått rätt till. Hur sen SL resonerade när de valde MTR återstår att se, men de företag man har anlitat hittils har det alltid varit något problem med och det ser inte speciellt professionellt ut enligt min åsikt.
Vi får väl till att börja med se hur många som tagit på sig rätt uniform imorgon! En del kollegor hade ju dessutom tjuvstartat med MTR-uniformen redan innan MTR tagit över och varför förstår jag inte riktigt, men Veolia, oseriösa som de är, brydde sig knappt om det.
Sen får vi se hur många resenärer som kommer få spader när de märker att de kommer att få stå och vänta max ett par minuter på att spärrvakten tex måste starta en rulltrappa och inte längre får öppna spärrlinjen. För en stressad stockholmare är två minuter i kollektivtrafiken ett halvt liv och helst ska spärrvakten se till att resenären hamnar på tåget som avgick för fem minuter sedan.
Frågan är om resenärerna ens kommer att inse att de måste vänta... Stockholmarna har ju ingen koll på tunnelbanan. Det är bara något som förväntas finnas där i vått och torrt och det ska vara billigt men ge bra service och kvalitet. Samtidigt vet man inte ens vem som kör tunnelbanan, man är inte ens insatt i vem som reglerar priser och tidtabeller och vem som sköter underhåll av stationer och tåg. Man tar inte själv reda på hur man gör om spärren är obemannad, det förväntar man att SL ska lösa åt en när man väl hamnar i kontrollen. Då är det försent. Men det problemet slipper vi nu, ty spärrlinjen ska hållas stängd, för alltid...
Läs hela DNs artikel här.
söndag, oktober 04, 2009
Helgens konstaterande
.
Så var även denna helg jobbad och klar. Med två konstateranden...
Problemet med Accessmaskinen är Accessmaskinen.
Det enda syftet med att ha Alviks södra utgång bemannad är att skicka tillbaka folk till Alvik norra.
Så var även denna helg jobbad och klar. Med två konstateranden...
Problemet med Accessmaskinen är Accessmaskinen.
Det enda syftet med att ha Alviks södra utgång bemannad är att skicka tillbaka folk till Alvik norra.
tisdag, september 15, 2009
Otacksam säkerhetsåtgärd
.
När blå linjen stängdes av mellan T-centralen och Kungsträdgården trodde inte SL att så många skulle välja att byta från blå till grön och tvärt om vid Fridhemsplan. De flesta valde att göra det istället för att ta ersättningsbussen som ändå inte kommer fram i stadens gitter av felparkerade bilar och annat som står i vägen inne i stan. Fridhemsplan blev nu extra belastat än vanligt, i vanliga fall är Fridhemsplan på tredje plats när det gäller antal på- och avstigningar per dag!
Denna extra belastning resulterade i förutom mer förvirring och "Suck, Gud vad jobbigt" också i flera olyckor, inte minst i rulltrappor och på rullbanden mellan blåa och gröna linjen. Med anledning av detta och att vi som informatörer fick bevittna ena olyckan efter den andra beslutades att vi fick tillstånd att stänga av rullbanden i rusningen eller vid hög belastning. Något som retade gallfeber på folk men som faktiskt resulterade i färre olyckor. Det senare var ju meningen, men folk vill hellre tro att det var till för att störa och förstöra som rullbanden stängdes av.
Egentligen finns det inte så mycket att klaga på angående det där. Är man frisk så klarar man gott och väl att gå ner eller upp för rullbandet eller gå i mittengången. Jag kan förstå de som är svagare men det är också för deras skull som de stängdes av då flera av olyckorna orsakade "dominoeffekter" och folk föll på varandra - de svaga råkade mest illa ut.
Det uppstod som vanligt både roliga, knäppa och dumma händelser kring avstängningen av rullbanden. Några "godbitar" kommer här...
En äldre kvinna med resväska står på rullbandet på väg uppåt och bakom henne kommer en yngre kille springandes. Han råkar knuffa till kvinnan som ramlar över sin resväska och hon närmar sig rullbandets slut och den farliga kammen där man kan åka in med både hår och händer om det vill sig illa. Jag hinner precis fram och nödstoppar bandet. Några längre ned på bandet uttrycker sitt missnöje med att bandet stannat genom att ropa något jag inte hörde. Ett par hjälpsamma resenärer hjälper kvinnan som klarat sig ganska bra förutom att hon är chockad. Kvinnan utbrister "De här rullbanden är ju livsfarliga! Varför stänger ni inte av de här?!". Jag beslutar då, trots att rusningen inte riktigt börjat ännu, att banden skall stängas av. Jag och två kollegor hjälps åt att stänga av banden. Banden måste vara tomma för att kunna startas eller stängas av. Bara ett par minuter efter att banden stängts av kommer en kvinna upp från blå linjen, med ilsken blick går hon fram till mig och min kollega och halvskriker "Varför är de här rullbanden avstängda?! De ska ju vara igång! Gör ert jobb och starta dem! Jag har hjärtfel och mitt hjärta går bara på 5% jag klarar inte av att gå upp för den där backen! DÅ DÖR JAG!" (Observera att hon faktiskt gått upp för hela backen för att klaga) Jag och min kollega svarar med det vi fått från SL, att pga säkerhetsskäl måste banden stängas av om vi anser att det är för mycket folk. Kvinnan muttrar och går därifrån.
En vanlig fråga var också när rullbanden skulle bli lagade. Trots att det inte satt någon felanmälningsdekal på rullbanden eller något annat som indikerade på att de var trasiga så återkom frågan: "När ska ni laga rullbanden?!"
En annan vanlig kommentar var också: "Kan ni inte göra ert jobb och starta rullbanden?!" Gissa om resenärerna då blev snopna när jag svarade med "Jag har gjort mitt jobb, jag har stängt av dem!".
Även senare på kvällen runt halv åtta kunde det komma stora folkmassor från gröna linjen och som skulle ner till blå. Blåa linjen går med 10-minuterstrafik vilket ger att det går ett tåg var femte minut ungefär. Gröna linjen går dock lite oftare och ungefär 3-4 tåg från stan hinner det gå på 2 blåa tåg om ni förstår vad jag menar. Det hann med andra ord samlas ganska mycket folk på plattformen innan Akalla-tåget skulle ankomma. Men mellan de gröna tågen var det tomt i gången och på rullbanden. Så det kunde vara i stort sett tomt på rullbandet i tre minuter innan det vart fullt av folk igen. Sådär höll det på. I rusningen kunde det vara konstant med folk!
Det bästa var nog ändå den "förstående" kvinnan som till skillnad från många andra resenärer ändå kom med ett förslag, dock inte så genomtänkt.
Klockan är runt sju och jag stod nere på blå plattform när kvinnan kommer fram till mig och frågar: "Varför är rullbanden avstängda nu?"
Jag: "Jo, vi har haft många olyckor nu eftersom det är mycket mer folk som åker här pga avstängningen. Så vi stänger av rullbanden när det är mycket folk."
Detta var tydligen inte vad kvinnan ville höra så hon utbrister:
"Men nu är det ju inget folk här!"
Jag: "Nej, inte just nu, men om två minuter anländer ett tåg på gröna linjen och då kommer det komma mycket folk!"
Då kläcker kvinnan ur sig sin fantastiska idé!
Kvinnan: "Men kan ni inte starta rullbanden mellan folkströmmarna då?!"
Som sagt måste rullbandet vara tomt för att man ska få starta eller stoppa det. I vanliga fall kan det ta upp till fem minuter att stoppa ett rullband och något kortare tid att starta det. Det är ungefär tre minuter mellan folkströmmarna och på de minuterna tycker kvinnan att jag ska starta rullbandet när det inte är någon där för att sedan stoppa det när det kommer folk! Genialiskt!
Jag: "Det är väldigt opraktiskt så det kan vi tyvärr inte göra. Men du kan ju framföra din idé till SL-kundtjänst."
Antingen tyckte kvinnan att det inte gick att resonera med mig eller så insåg hon kanske hur dumt det hon sagt lät. Jag hoppas på det sista för mänsklighetens skull!
De som ramlade på rullbanden vet jag blev ofta väldigt arga, förmodligen skämdes de också lite grann. Även om jag inte tycker att SL alltid tänker på resenärerna i första hand så tror jag ändå inte att de vill att deras resenärer skadar sig, men det handlar ju också om att SL inte vill behöva betala ut skadestånd till alla som fått ordentliga skador och/eller sönderslitna kläder. Därför var ju SL mån om att se till att minimera risken att ramla på rullbandet. Det är ju inte så himla svårt att räkna ut. Så ärligt talat, sluta gnäll, det finns mycket bättre saker att gnälla över!
När blå linjen stängdes av mellan T-centralen och Kungsträdgården trodde inte SL att så många skulle välja att byta från blå till grön och tvärt om vid Fridhemsplan. De flesta valde att göra det istället för att ta ersättningsbussen som ändå inte kommer fram i stadens gitter av felparkerade bilar och annat som står i vägen inne i stan. Fridhemsplan blev nu extra belastat än vanligt, i vanliga fall är Fridhemsplan på tredje plats när det gäller antal på- och avstigningar per dag!
Denna extra belastning resulterade i förutom mer förvirring och "Suck, Gud vad jobbigt" också i flera olyckor, inte minst i rulltrappor och på rullbanden mellan blåa och gröna linjen. Med anledning av detta och att vi som informatörer fick bevittna ena olyckan efter den andra beslutades att vi fick tillstånd att stänga av rullbanden i rusningen eller vid hög belastning. Något som retade gallfeber på folk men som faktiskt resulterade i färre olyckor. Det senare var ju meningen, men folk vill hellre tro att det var till för att störa och förstöra som rullbanden stängdes av.
Egentligen finns det inte så mycket att klaga på angående det där. Är man frisk så klarar man gott och väl att gå ner eller upp för rullbandet eller gå i mittengången. Jag kan förstå de som är svagare men det är också för deras skull som de stängdes av då flera av olyckorna orsakade "dominoeffekter" och folk föll på varandra - de svaga råkade mest illa ut.
Det uppstod som vanligt både roliga, knäppa och dumma händelser kring avstängningen av rullbanden. Några "godbitar" kommer här...
En äldre kvinna med resväska står på rullbandet på väg uppåt och bakom henne kommer en yngre kille springandes. Han råkar knuffa till kvinnan som ramlar över sin resväska och hon närmar sig rullbandets slut och den farliga kammen där man kan åka in med både hår och händer om det vill sig illa. Jag hinner precis fram och nödstoppar bandet. Några längre ned på bandet uttrycker sitt missnöje med att bandet stannat genom att ropa något jag inte hörde. Ett par hjälpsamma resenärer hjälper kvinnan som klarat sig ganska bra förutom att hon är chockad. Kvinnan utbrister "De här rullbanden är ju livsfarliga! Varför stänger ni inte av de här?!". Jag beslutar då, trots att rusningen inte riktigt börjat ännu, att banden skall stängas av. Jag och två kollegor hjälps åt att stänga av banden. Banden måste vara tomma för att kunna startas eller stängas av. Bara ett par minuter efter att banden stängts av kommer en kvinna upp från blå linjen, med ilsken blick går hon fram till mig och min kollega och halvskriker "Varför är de här rullbanden avstängda?! De ska ju vara igång! Gör ert jobb och starta dem! Jag har hjärtfel och mitt hjärta går bara på 5% jag klarar inte av att gå upp för den där backen! DÅ DÖR JAG!" (Observera att hon faktiskt gått upp för hela backen för att klaga) Jag och min kollega svarar med det vi fått från SL, att pga säkerhetsskäl måste banden stängas av om vi anser att det är för mycket folk. Kvinnan muttrar och går därifrån.
En vanlig fråga var också när rullbanden skulle bli lagade. Trots att det inte satt någon felanmälningsdekal på rullbanden eller något annat som indikerade på att de var trasiga så återkom frågan: "När ska ni laga rullbanden?!"
En annan vanlig kommentar var också: "Kan ni inte göra ert jobb och starta rullbanden?!" Gissa om resenärerna då blev snopna när jag svarade med "Jag har gjort mitt jobb, jag har stängt av dem!".
Även senare på kvällen runt halv åtta kunde det komma stora folkmassor från gröna linjen och som skulle ner till blå. Blåa linjen går med 10-minuterstrafik vilket ger att det går ett tåg var femte minut ungefär. Gröna linjen går dock lite oftare och ungefär 3-4 tåg från stan hinner det gå på 2 blåa tåg om ni förstår vad jag menar. Det hann med andra ord samlas ganska mycket folk på plattformen innan Akalla-tåget skulle ankomma. Men mellan de gröna tågen var det tomt i gången och på rullbanden. Så det kunde vara i stort sett tomt på rullbandet i tre minuter innan det vart fullt av folk igen. Sådär höll det på. I rusningen kunde det vara konstant med folk!
Det bästa var nog ändå den "förstående" kvinnan som till skillnad från många andra resenärer ändå kom med ett förslag, dock inte så genomtänkt.
Klockan är runt sju och jag stod nere på blå plattform när kvinnan kommer fram till mig och frågar: "Varför är rullbanden avstängda nu?"
Jag: "Jo, vi har haft många olyckor nu eftersom det är mycket mer folk som åker här pga avstängningen. Så vi stänger av rullbanden när det är mycket folk."
Detta var tydligen inte vad kvinnan ville höra så hon utbrister:
"Men nu är det ju inget folk här!"
Jag: "Nej, inte just nu, men om två minuter anländer ett tåg på gröna linjen och då kommer det komma mycket folk!"
Då kläcker kvinnan ur sig sin fantastiska idé!
Kvinnan: "Men kan ni inte starta rullbanden mellan folkströmmarna då?!"
Som sagt måste rullbandet vara tomt för att man ska få starta eller stoppa det. I vanliga fall kan det ta upp till fem minuter att stoppa ett rullband och något kortare tid att starta det. Det är ungefär tre minuter mellan folkströmmarna och på de minuterna tycker kvinnan att jag ska starta rullbandet när det inte är någon där för att sedan stoppa det när det kommer folk! Genialiskt!
Jag: "Det är väldigt opraktiskt så det kan vi tyvärr inte göra. Men du kan ju framföra din idé till SL-kundtjänst."
Antingen tyckte kvinnan att det inte gick att resonera med mig eller så insåg hon kanske hur dumt det hon sagt lät. Jag hoppas på det sista för mänsklighetens skull!
De som ramlade på rullbanden vet jag blev ofta väldigt arga, förmodligen skämdes de också lite grann. Även om jag inte tycker att SL alltid tänker på resenärerna i första hand så tror jag ändå inte att de vill att deras resenärer skadar sig, men det handlar ju också om att SL inte vill behöva betala ut skadestånd till alla som fått ordentliga skador och/eller sönderslitna kläder. Därför var ju SL mån om att se till att minimera risken att ramla på rullbandet. Det är ju inte så himla svårt att räkna ut. Så ärligt talat, sluta gnäll, det finns mycket bättre saker att gnälla över!
torsdag, augusti 20, 2009
Den kära sms-biljetten
När SL införde sms-biljetten tyckte man att man gjort ett smidigt drag. Vad är det som ingen människa går hemifrån utan? -Mobilen!
Men min fundering är, varför kan man komma ihåg mobilen men inte det där SL-kortet som var och varannan dag antingen är hemma eller på kontoret och aldrig där det ska vara? Men det är tydligen mycket svårare att komma ihåg och kanske framför allt mindre viktigt att ta med det, om man jämför med mobilen. Men nu kan man inte komma undan längre, ty SL har ju skaffat en sms-tjänst, tji så tjeckt! Och modernt. (Spärren tar inte ens kontokort...)
Så har vi organisationer som orkar, detta är ganska imponerande men inget jag uppmuntrar till, sitta och räkna ut hur koderna på sms-biljetterna skrivs ut. Första varianten var ganska lätt, sen kom det optiska koder som ställde till det. Jag har ganska roligt åt att man försökte knäcka de optiska koderna, då det inte fanns något logiskt bakom dem. Det är dock synd att man inte fortsatte med optisk avläsning på de här hemska biljetterna.
Jag lärde mig hur man läste av om biljetten var falsk eller inte. Men sen man ändrade system igen har jag inte ens orkat bry mig om att kolla upp. Jag kontrollerar bara det jag måste. Ändå förekommer det biljetter som ser ut som den gamla typen och de är ju lätta att känna igen. Då kan ett senario se ut ungefär såhär:
En resenär visar upp sin sms-biljett med ett gammalt utseende.
Jag: "Den där biljetten är inte giltig längre"
Resenär: "Men jag skickade den nyss! Vad är det här?!"
Jag: "Jag ser att den där biljetten är gammal."
Resenär: "Men hur skaffar man en sms-biljett då?!"
Resenären ger då upp och skyller istället på att denne inte vet hur man egentligen skaffar en sms-biljett. Att detta händer i 9 fall av 10 då någon visar upp en manipulerad sms-biljett är väldigt märkligt tycker jag. Först hävda att du nyss skickat biljetten och sen hävda att du inte har den ringaste aningen om hur man gör för att skaffa en biljett.
Om SL bara visste vad vi hatar denna biljett. Att visera den med de få medel vi har är bara larvigt. Vi har bara våra ögon och mobilerna ser olika ut, en del har skitsmå mobiler, andra har konstiga typsnitt, färger och så vidare. Dessutom ska det gå snabbt. Många liksom drar mobilen förbi spärren samtidigt som de går, det är omöjligt att läsa vad det står.
Det värsta är när folk är fulla och ska skicka smsbiljetter. Det tar en evighet och när dom ska visa upp biljetten flaxar de med handen så man blir yr själv.
Min idé är att bygga in accesskortet i mobilen. För om du aldrig glömmer mobilen, och kortet är i mobilen, så kan du inte glömma kortet!
Men min fundering är, varför kan man komma ihåg mobilen men inte det där SL-kortet som var och varannan dag antingen är hemma eller på kontoret och aldrig där det ska vara? Men det är tydligen mycket svårare att komma ihåg och kanske framför allt mindre viktigt att ta med det, om man jämför med mobilen. Men nu kan man inte komma undan längre, ty SL har ju skaffat en sms-tjänst, tji så tjeckt! Och modernt. (Spärren tar inte ens kontokort...)
Så har vi organisationer som orkar, detta är ganska imponerande men inget jag uppmuntrar till, sitta och räkna ut hur koderna på sms-biljetterna skrivs ut. Första varianten var ganska lätt, sen kom det optiska koder som ställde till det. Jag har ganska roligt åt att man försökte knäcka de optiska koderna, då det inte fanns något logiskt bakom dem. Det är dock synd att man inte fortsatte med optisk avläsning på de här hemska biljetterna.
Jag lärde mig hur man läste av om biljetten var falsk eller inte. Men sen man ändrade system igen har jag inte ens orkat bry mig om att kolla upp. Jag kontrollerar bara det jag måste. Ändå förekommer det biljetter som ser ut som den gamla typen och de är ju lätta att känna igen. Då kan ett senario se ut ungefär såhär:
En resenär visar upp sin sms-biljett med ett gammalt utseende.
Jag: "Den där biljetten är inte giltig längre"
Resenär: "Men jag skickade den nyss! Vad är det här?!"
Jag: "Jag ser att den där biljetten är gammal."
Resenär: "Men hur skaffar man en sms-biljett då?!"
Resenären ger då upp och skyller istället på att denne inte vet hur man egentligen skaffar en sms-biljett. Att detta händer i 9 fall av 10 då någon visar upp en manipulerad sms-biljett är väldigt märkligt tycker jag. Först hävda att du nyss skickat biljetten och sen hävda att du inte har den ringaste aningen om hur man gör för att skaffa en biljett.
Om SL bara visste vad vi hatar denna biljett. Att visera den med de få medel vi har är bara larvigt. Vi har bara våra ögon och mobilerna ser olika ut, en del har skitsmå mobiler, andra har konstiga typsnitt, färger och så vidare. Dessutom ska det gå snabbt. Många liksom drar mobilen förbi spärren samtidigt som de går, det är omöjligt att läsa vad det står.
Det värsta är när folk är fulla och ska skicka smsbiljetter. Det tar en evighet och när dom ska visa upp biljetten flaxar de med handen så man blir yr själv.
Min idé är att bygga in accesskortet i mobilen. För om du aldrig glömmer mobilen, och kortet är i mobilen, så kan du inte glömma kortet!
torsdag, april 16, 2009
0 är försumbart, men inte med 70 framför!
I tisdags skrevs det i metro om olyckor i SL-trafiken. Intressant. Det handlade om allt från folk som blivit slagna med en stämpel till folk som ramlat i bussar. Totalt handlade det om nästan 700 olycksfall i SL-trafiken under ett år. Det är ju hemskt. Men det som är mer hemskt är att SL uttrycker det hela med ro och anser att 700 personer är försumbart - i jämförelse med hur många som åker i SL-trafiken varje dag! Visst är det bra att det inte är fler än 700 personer, men det lidande som de fått stå ut med blir inte bättre för att SL försummar dem! Om det inte är så att SL kör med en 700vision... ?
lördag, april 04, 2009
Ett skepp kommer lastat med... SL-logik
Lite enkel SL-logik är aldrig fel...
Beslutsångest? Först ska man passera, sen en skylt som säger att man inte ska passera där och efter det ett påbudsmärke att det kan man visst... Detta är i Råcksta och finns på flera ställen.
Detta är en modul som ska reglera värmen i spärren, frågan är bara vilken temperaturskala den går efter...? Mellan -3 och +3 ligger tydligen 21 grader...
Läs det sista stycket. "The ticket controllers" - biljettkontrollen... Hade man inte råd med en översättare som kan engelska?
Beslutsångest? Först ska man passera, sen en skylt som säger att man inte ska passera där och efter det ett påbudsmärke att det kan man visst... Detta är i Råcksta och finns på flera ställen.
Detta är en modul som ska reglera värmen i spärren, frågan är bara vilken temperaturskala den går efter...? Mellan -3 och +3 ligger tydligen 21 grader...
Läs det sista stycket. "The ticket controllers" - biljettkontrollen... Hade man inte råd med en översättare som kan engelska?
onsdag, januari 21, 2009
Automatspärrlogik
Ja, nu märks det att Veolia lägger ner. Jag ringer ofta och tjatar om extrajobb. Det enda PLE kunde erbjuda mig var en UT-tjänst på rådmansgatan norra. Den där jädra spärren som det luktar så konstigt i. Det var bara fem timmar. Förmodligen är det där den mest oattraktiva tjänsten av alla. Hur som helst gick jag med på att ta den.
Väl på rådmansgatan. Inte en människa ute. Jag lastade upp metrotidningar i en enormt hög behållare! Den måste vara gjort för en tvåmetermänniska!
Sedan gick jag in i kuren och drack kaffe ur min termos. Drack en hel liter kaffe och när sista droppen var uppdrucken slog det mig att det kanske inte är så nyttigt. Jag hade ju hållt mig vaken hela natten, snart hade jag varit vaken i 24 timmar.
Vid sjutiden började folk dyka upp. De flesta kom från tunnelbanan och skulle väl till sina viktiga arbeten. De har så himla bråttom folk! Var och varannan fastnade i spärrarna. Vilket resulterade i att jag fick blickar kastade mot mig. Ungefär en tredjedel av blickarna sa "Oj, såg du att jag fastnade, vad pinsamt" och resten säger "Vafan gör du din jävla spärrvakt va?!"
Spärrvakter, eller folk för övrigt inom serviceyrken ofta blir placerade i gruppen som nitiska eller paragrafryttare eller rent utav elaka av naturen. Det brukar låta "du låter skit gå ut över kunder eftersom du är så missnöjd med ditt jobb" och liknande. I vissa fall kan ju detta stämma, men från detta till att en del resenärer verkligen TROR att spärrvakterna faktiskt har knappar som vi kan trycka på så att folk fastnar i spärrarna och slår halvt ihjäl sig.
Jag finner ingen annan förklaring till varför fastnande resenärer i spärrarna tror att jag medvetet ser till att de fastnar i spärren. Eller finns det någon annan teori?
Det kan kanske inte vara så att folk har lite för bråttom och därför passerar fotocellen liiiite för fort så den inte hinner registrera. Nej, det är fullständigt mer logiskt att spärrvakten sitter och trycker P åt alla som hon tycker är fula eller dumma. Detta bara för att hon är så hemskt missnöjd med sitt jobb. Naturligtvis har arbetsgivaren också gått med på detta. SL också. Såklart! Hej logik!
Väl på rådmansgatan. Inte en människa ute. Jag lastade upp metrotidningar i en enormt hög behållare! Den måste vara gjort för en tvåmetermänniska!
Sedan gick jag in i kuren och drack kaffe ur min termos. Drack en hel liter kaffe och när sista droppen var uppdrucken slog det mig att det kanske inte är så nyttigt. Jag hade ju hållt mig vaken hela natten, snart hade jag varit vaken i 24 timmar.
Vid sjutiden började folk dyka upp. De flesta kom från tunnelbanan och skulle väl till sina viktiga arbeten. De har så himla bråttom folk! Var och varannan fastnade i spärrarna. Vilket resulterade i att jag fick blickar kastade mot mig. Ungefär en tredjedel av blickarna sa "Oj, såg du att jag fastnade, vad pinsamt" och resten säger "Vafan gör du din jävla spärrvakt va?!"
Spärrvakter, eller folk för övrigt inom serviceyrken ofta blir placerade i gruppen som nitiska eller paragrafryttare eller rent utav elaka av naturen. Det brukar låta "du låter skit gå ut över kunder eftersom du är så missnöjd med ditt jobb" och liknande. I vissa fall kan ju detta stämma, men från detta till att en del resenärer verkligen TROR att spärrvakterna faktiskt har knappar som vi kan trycka på så att folk fastnar i spärrarna och slår halvt ihjäl sig.
Jag finner ingen annan förklaring till varför fastnande resenärer i spärrarna tror att jag medvetet ser till att de fastnar i spärren. Eller finns det någon annan teori?
Det kan kanske inte vara så att folk har lite för bråttom och därför passerar fotocellen liiiite för fort så den inte hinner registrera. Nej, det är fullständigt mer logiskt att spärrvakten sitter och trycker P åt alla som hon tycker är fula eller dumma. Detta bara för att hon är så hemskt missnöjd med sitt jobb. Naturligtvis har arbetsgivaren också gått med på detta. SL också. Såklart! Hej logik!
lördag, september 27, 2008
SL sprider mystik i Skrubba
Det här med Skrubbatriangeln som förbryllar oss spärrvakter, och även andra SL-anställda. Läs även min kollegas inlägg om Skrubbatriangeln, tryck!
På SL:s hemsida står följande om zonindelningen,
Det är nämligen ingen som vill kännas vid någon Skrubbatriangel. Inga smäckra enhetschefer, ingen hjälpsam på SL-kundtjänst, ingen spärrvaktskollega. Finns inte heller i förteckning över alla hållplatser, finns inget skrivet om nåt Skrubba heller.
Så jag tog till google. Plötsligt, en annons på Blocket, om uthyrning av kontorslokaler i Skrubbatriangeln. Det måste alltså existera! Lokalerna befann sig också i Tyresö, så det verkade ju stämma. Eniro, karta... och vips! Där var den... Ser du någon triangel?
På SL:s hemsida står följande om zonindelningen,
Det här är zon A
Zon A består av hela Stockholms kommun (utom Skrubba-triangeln vid Tyresö). Dessutom ingår kommunerna Solna, Sundbyberg, Danderyd, Lidingö och Nacka (däremot inte kommundelen Boo).
Zon A består av hela Stockholms kommun (utom Skrubba-triangeln vid Tyresö). Dessutom ingår kommunerna Solna, Sundbyberg, Danderyd, Lidingö och Nacka (däremot inte kommundelen Boo).
Det är nämligen ingen som vill kännas vid någon Skrubbatriangel. Inga smäckra enhetschefer, ingen hjälpsam på SL-kundtjänst, ingen spärrvaktskollega. Finns inte heller i förteckning över alla hållplatser, finns inget skrivet om nåt Skrubba heller.
Så jag tog till google. Plötsligt, en annons på Blocket, om uthyrning av kontorslokaler i Skrubbatriangeln. Det måste alltså existera! Lokalerna befann sig också i Tyresö, så det verkade ju stämma. Eniro, karta... och vips! Där var den... Ser du någon triangel?
- Varför kan inte SL tala om det?
- Varför ska Skrubbatriangeln inte ingå i zon A?
- Vem tog beslutet?
- Varför finns inte Skrubbatriangeln med i hållplatsförteckningen?
- Varför tiger SL om Skrubbatriangeln? Som om den aldrig funnits.... Mystiskt.
Hittils har ingen velat åka till Skrubbatriangeln, som jag har frågat, och det är väl inte så konstigt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
