måndag, december 22, 2008

Virustider

Vad kom först, dataviruset eller antivirusprogrammet?

Min dator, den andra, har virus. Ingen nyhet för mig eller för någon annan heller för den delen. Det är ju sånt som händer. Det börjar med något litet, som man vänjer sig vid. Man kan inte göra på ett visst sätt och går runt det. Sen blir det värre och värre. Nu är datorn avstängd. Den väntar på att jag ska formatera om den. Så onödigt.

Windows är ju som en bandyboll, bara massa hål. Det är klart att dessa hackare tycker det är roligt att hitta dessa hål och sen förstöra för folk. Egentligen tror jag inte att avsikten är att förstöra för andra, fast det är ju det som händer. Det är skittråkigt! Alla mina 4500 musikfiler ligger ju i den där datorn. Alla mina bilder. Ska därför köpa en dator till. Fixa denna och ge till mamma. Om alla tre datorerna får virus samtidigt blir jag tokig, men då får det bli så då. Jag har väl aldrig kostat på datorerna med antivirusprogram heller, denna tex fick jag med ett abonnemang på McAfee på 3 år. Men aldrig att jag köper ett antivirusprogram för 700-900 kronor per år. Då formaterar jag hellre om datorn fem gånger per år.

Skaparna bakom antivirusprogrammen måste ju tjäna massor med pengar på att det finns virus. Alltså är det ju uteslutet att antivirusprogrammen kom först, eftersom ja, bara därför. Men däremot kan ju viruset kommit först. Alternativt samtidigt som antivirusprogrammet, om viruset skapades av samma personer som skapade antivirusprogrammet som ville tjäna pengar?

söndag, november 16, 2008

Cynisk optimism

Först brann det i kiosken bredvid spärren i Blackeberg. Sen fick spärrlinjen stå öppen pga röklukt och partiklar farliga för luftrör. Dessutom sattes en väktare dit, som skulle sitta där i 12-timmarspass istället för ett fungerande brandlarm. Eftersom Blackeberg är min station fick jag också sitta där, men fick veta att jag kunde tillbringa tiden i Råcksta eller på Islandstorget. Jag slapp stämpla och kunde koncentrera mig på småungarnas klotterförsök och annat korkat.

Så gjorde man om med ventilationen, ja, inte vet jag vad de gjorde men nåt hände eftersom det inte luktade så mycket rök längre. De fackliga skyddsombuden godkände Blackeberg åter som en arbetsplats. Men efter det har tydligen kollegor fått besvär med andning etc... Så skyddet ifrågasattes och platschef kallades in. Här börjar konflikten spåra ur och jag tappar greppet. Vissa spärrvakter vägrar arbeta i spärren medan andra gör det. Trots att ledningen säger åt oss att göra det.

Efter ett fackmöte jag inte var med på, och som tydligen spårat ur så att ett nytt fackmöte fick utlysas (?), placerades en redogörelse kring vad som hänt i Blackeberg. Längst ned kan man då läsa skyddsombudens cyniska optimism:

Och nu har styrelsen avgått.

Men det finns ju mängder av andra problem på vårt arbete! Låt mig vara optimistisk!

  • Väldigt många har den senaste tiden blivit överkörda av tunnelbanan.
    Vi kan ju vara glada att varken vi eller lokalvården behöver plocka kroppsdelar runt spåren.
  • Spärrvaktens yrke har väldigt låg status!
    Men vi kan vara glada att vi själva slipper planka i tunnelbanan.
  • Resenärerna skyller ofta förseningar i tunnelbanan på spärrvakten
    Fast vi kan vara glada för att det inte är vi som behöver betala taxi åt alla som blir mer än 20-minuter försenade dit de ska.

Men lite roligt var det ju! =)


torsdag, oktober 09, 2008

Det här med ansvar

.


Sen när var det tågförarens uppgift att ta ansvar för andras barn?
Sunt förnuft säger att man inte springer till ett tåg som är på väg att lämna stationen och som mamma ser man väl till att ens unge inte rusar på tåget då!

Visserligen lever vi i ett välfärdssamhälle med sociala skyddsnät till höger och vänster... Men någon måtta får det väl vara!

Under ett möte med 11 andra kollegor och en konsult diskuterade vi hur löneskillnaderna såg ut mellan spärrexpeditörer och tågförare. De är nämligen ganska stora och till fördel för förarna. En del menade att tågförarna har mer ansvar, medan andra menar att det har spärrvakten har lika stort ansvar. Vi ville dessutom ha ut arbetsbeskrivningar och jag undrar om "barnuppfostran" finns med i tågförarnas arbetsbeskrivning.

Vad betyder "Se upp för dörrarna! Dörrarna stängs!" för dig?


Artikeln är hämtad från Stockholm city den 9/10 - 08 http://www.city.se/

måndag, september 29, 2008

Jocke Berg handlar mat, han också!

Kent kommer ut med en samlingsbox! Genast beställdes den av mig. Men så onödigt egentligen. Jag har ju redan alla skivor. Jag har sett kent live och min iPod, mina datorer och skivspelare fylls dagligen av kent. Hur som helst, samlarhysterin i mig tar över, ska ha, vill ha, har.

Hysteri ja... det här med kändishysteri... och så kom jag att tänka på vad som sades under en middag hos ett par vänner för några veckor sedan.


X: "Du, Nicole, jag såg han, sångaren i kent på konsum häromdagen!"
Jag: "Du menar Joakim Berg?"
X: "Ja, så kanske han heter! Han stod inne på konsum och såg jätteförvirrad ut, helt borta!"
Jag: "Ja, även Jocke Berg måste väl handla mat?!"
X: "Det är ju sant..."
Tystnad.
Y: "Du kunde ju bett honom signera ett mjölkpaket!"



Måste också handla mat?!

lördag, september 27, 2008

SL sprider mystik i Skrubba

Det här med Skrubbatriangeln som förbryllar oss spärrvakter, och även andra SL-anställda. Läs även min kollegas inlägg om Skrubbatriangeln, tryck!


På SL:s hemsida står följande om zonindelningen,


Det här är zon A
Zon A består av hela Stockholms kommun (utom Skrubba-triangeln vid Tyresö). Dessutom ingår kommunerna Solna, Sundbyberg, Danderyd, Lidingö och Nacka (däremot inte kommundelen Boo).


Det är nämligen ingen som vill kännas vid någon Skrubbatriangel. Inga smäckra enhetschefer, ingen hjälpsam på SL-kundtjänst, ingen spärrvaktskollega. Finns inte heller i förteckning över alla hållplatser, finns inget skrivet om nåt Skrubba heller.
















Så jag tog till google. Plötsligt, en annons på Blocket, om uthyrning av kontorslokaler i Skrubbatriangeln. Det måste alltså existera! Lokalerna befann sig också i Tyresö, så det verkade ju stämma. Eniro, karta... och vips! Där var den... Ser du någon triangel?
  • Varför kan inte SL tala om det?
  • Varför ska Skrubbatriangeln inte ingå i zon A?
  • Vem tog beslutet?
  • Varför finns inte Skrubbatriangeln med i hållplatsförteckningen?
  • Varför tiger SL om Skrubbatriangeln? Som om den aldrig funnits.... Mystiskt.

Hittils har ingen velat åka till Skrubbatriangeln, som jag har frågat, och det är väl inte så konstigt.

Fredagspasset

Ett fredagspass avklarat! Denna gång min andra fasta tjänst. Den jag inte gillar lika mycket. Känner mig mer hemma i Alvik. Tycker att det är trevligare där, mer fart och fläkt... bortsett från den olidliga lukten i spärren. Nu bar det av till Islandstorget och Blackeberg.


Direkt när jag kom till islandstorget stod där ett litet gäng med 14-15åringar. Två tjejer och en kille. Killen hade cykel och cyklade runt i den lilla biljetthallen. Jag såg i ögonvrån att de tänkte passera spärrlinjen som just nu var öppen eftersom jag ringde efter kassa. Jag hann precis vrida om knappen så de inte kunde gå igenom grinden. Kände mig mäkta stolt, för gud så glada de hade blivit om jag inte hunnit stänga! Nu stirrade de som ilskna bin på mig. Killen ropade "men jag ska inte åka tåg med den!". Men hur ska jag kunna lita på det? Hur vet jag att han inte ska cykla på plattformen, tappa balansen och vips ligga på spåret? eller något annat av hundratals händelseförlopp. Så nej han fick inte åka ner där med cykeln.




Jag försökte läsa i min Analysbok. Men stördes gång på gång av killen som cyklade runt, runt i biljetthallen, allt för att retas. När han till slut, efter 45 minuter, cyklade iväg sa han "fuck you!". Mycket begåvat.


SL-access är igång och fungerar väl. Men SL skickar naturligtvis ut fel infomation till personalen. Hur ska folk kunna lära sig, när SL gör fel och sen klagar på Veolia! Ingen kommer vilja lämna ifrån sig sitt accesskort genom någon lucka om man inte får göra det från början. Det är som att tämja ett marsvin, och marsvin gillar rutiner. För övrigt kom en tjej och ifrågasatte varför accessterminalerna var stängda! Hur skulle hon kunna ladda sitt kort?! Jadu... vänta, sisådär två år till, kanske?
Så bytte jag station, nere på plattformen i väntan på tåget spanade jag in detaljer och fick syn på skylten. Den såg lite konstig ut...


Undra hur man orkar bemöda sig att vara så lustig. Roligare om hela skylten hade varit täckt. Fast inte lika fyndigt kanske?

Nåja och kallt var det. Tåget tog tid på sig så jag åkte till ängbyplan en sväng innan jag landade i Blackan och där är det ju inget att göra. bara sitta och lukta på branrök och dricka kaffe. Satte igång med storstädning av köket där. Diskade allt porslin. Rengjorde hela diskbänken och kokplattorna och det blänkte som bara den där sen! Kul och se hur länge det håller sig rent och fint där.
Ängbyplan gör ju skäl för sitt namn för övrigt. Det är en äng på ena sidan - stor väg på andra. Men där luktar så ljuvligt av skog och mossa. Nu också en touch av löv. Kylan trängde sig på. Synd att min mobilkamera återger ljuset så dåligt.
Ängbyplan i ett ljust mörker.
Tack för mig!

söndag, september 21, 2008

En vanlig dag som spärrvakt

Det är lördag och mitt andra pass denna vecka ska till att börja. Jag väljer att gå till kristineberg eftersom jag vet att jag kommer sitta stilla i närmare nio timmar. På mig har jag min uniform, min prasslande windstopper på mig. Den som har annorlunda tyg på axlarna och armbågarna. Jag gillar det. Men trots att det är storlek XXS så sitter den ändå tokigt på mig. Jag har väl för smala axlar...

Jag prasslade iväg. Mycket väl medveten om att jag skulle komma precis i tid. Fast man ska ju helst vara där tio minuter innan. Den så kallade "tiominutersregeln" är inte min favorit. Jag får ju inte betalt för att jag kommer innan jag börjat. Men ändå används den ju. För är man två minuter sen så har den man ska avlösa rätt att ringa och tala om att ingen kommit och avlöst.

Jag kom till alvik 15.20 och sen tar det en minut att ta sig ned för trapporna. De där jädra trapporna är ju hopplösa! Nästan framstupa föll jag, men ja, på fötterna. Ner och passera spärrlinjen, jag ser min kollega lyfta luren, "vafasen!" hinner jag tänka, sliter upp dörren och möts av den otrevliga lukten som ständigt råder där inne. "Hej" - "Hej" är mitt svar och min kollega försvinner iväg, utan att säga något. Min mobil ringer två sekunder senare "var är du?!" Men cirkus... Lugnt svarade jag att jag var på jobbet, i spärren.

Det var startskottet och nu återstod nio timmar av... det vet man aldrig.

Jag försökte få i mig en bulle från pressbyrån. Men det var på tok för mycket pärlsocker på den som for ut över golvet och vad det knastrade när man satte ner foten sen!

Mycket folk som vanligt. En pappa med två söner kom med tre smsbiljetter, hans biljett verkade okej. Men hans söners hade avsändare "Från Pappa". Okej? Jag tittade på pappan och såg i hans ögon att det inte var värt en diskussion. Han har redan ställt in sig på att jag är en korkad idiot som bara sitter här för att jag inte duger till nåt bättre och öppnar jag min mun... då har han redan laddat med nåt kokhett elakt... Jag ska väl inte dra förhastade slutsatser men jag lät honom gå. Varför kunde han bara inte hävda att barnen var under 12? Det skulle varit 10 gånger lättare än detta och då dessutom göra sig skyldig till förfalskning av biljetter.

Så dyker en man upp. Med en kamera som han trycker mot rutan. Många brukar ju skämta och jag ler på skoj åt mannen och knäpper av och jag blir bländad av blixten. "Men va fa... vad gör du?" Väser jag och han började mala på om något jag inte kunde uppfatta - mannen talade danska. Det enda jag förstod var att han tycker om att fota folk som säljer saker och att han skulle skicka detta till min arbetsgivare om jag ville. Jag svarade kort och gott - Nej.


Mitt pass slutade lugnt på södra sidan. Jag tuffade hemåt och åkte till fridhemsplan. Där såg det som vanligt ut som ett systembolag. Någon hade hällt ner öl uppifrån rulltrappan så det hade runnit ner snyggt och prydlgt längst ned. Stanken var nästan outhärdlig. Polisen hade tagit fast en man för misshandel.

Mina egna stationer är kanske inte de roligaste. Helst skulle jag sitta på fridhemsplan, där det är liv och rörelse. Fast det finns nackdelar. Man slipper få in tjugolappar som är indränkta i öl eller sprit. Det kan hända ändå, men risken är mindre.

Men jag gillar mitt jobb ändå. Att jobba 20% ger en sådär lagom dos av kaos och knäppa händelser.

fredag, september 12, 2008

Oordning och oreda

Jorden är kvar och jag är inte i Schweiz.

Min gitarr har fått flytta in i mitt rum igen. Jag som skulle ordna med min skivsamling, jag som köpt nya hyllplan i glas på IKEA. Jag som inte har något ögonmått, jag som är så tankspridd. Just Jag.

Mina skivor ligger i drivor på golvet. Matteböckerna tar upp hela matbordet. Jag har populärvetenskapliga tidningar över hela mitt golv, och skivor på andra sidan sängen. Det var fel mått på mina hyllplan. Fel mått. Hur dum får man vara? Bredden stämde ja, men jag tänkte aldrig på djupet! Jag tänkte aldrig. Naturligtvis var det fel, djupet. Okej om hyllplanet varit för litet, det hade visserligen inte gått att sätta upp det då, men det hade ändå sett okej ut...

Jag tänker INTE åka tillbaka till IKEA imorgon pga detta. Fast egentligen borde jag ju. För jag borde göra något åt min tankspriddhet. Jag borde straffa mig själv med att åka till IKEA. Igen. Vilket straff sen...

Men jag går hellre till glasmästeriet här borta och frågar om de kan kapa skivorna. Hur svårt kan de vara? Men det är enklast. Så tills imorgon... fortfarande oreda i mitt rum.

Jag får ingen studiero. Jag fattar fortfarande inte hur moduliräkning går till och jag blir alldeles tokig av tanken på hur fort det går... Jag, som tänkte så dumt, att om man bara läser ett ämne i taget så är det nog lättare att fokusera. Vilket snicksnack. Jag som inte ens kan plugga i ett rum som är ostädat. Förutsatt att det är mitt rum.

Sen allt damm här inne... det är ständigt dammigt! Varifrån kommer det? Kanske kommer från svarta hål?!

När härdsmältan i Harrisburg var på löpet, så spekulerade man i att kärnkraftverket skulle gå rakt igenom Jorden. Till och med det låter mer troligt än ett svart hål i Schweiz.

God natt!

onsdag, september 10, 2008

Jorden som Jorden...

Men nu blir jag tokig!

Expressen är då en riktig skittidning! Ena dagen är mobilen en bakteriebomb, andra dagen är din dunjacka smittad av fågelinfluensa och tredje dagen är spruckna naglar en dold kvinnosjukdom som kan leda till hjärtsvikt! och nu... ska Jorden dras in i ett svart hål, som skapats av forskare i CERN. Nyhetstorka?

När forskare knappt vet vad ett svart hål är, eller vad "de gör" så hur ska man då kunna skapa det? Man kanske kan skapa det och ha det i en bur, som ett husdjur! Eller ett svart hål som man lägger allt skräp man inte vill ha kvar.
Ett svart hål - den nya flugan! Alla kommer vilja ha ett sen, när de ser hur bra de är... Vänta bara!!
I vilket fall har jag nu sagt att jag inte vill se den där tidningen i mitt hus något mer och gör jag det vet jag inte vad jag gör med den...
Hur som helst, jag hittade en bild från tunnelbanan som jag tagit vid Hötorget. Trevligt va?


Jag ska åka där i morgon! Så det så! God natt Jorden!

torsdag, september 04, 2008

Fundera lagom

I dagens inlägg tänkte jag berätta om mina senaste fynd, inköp och fynd-fynd, dvs hittegods!
Dagen och dagens inlägg, lär väl bli veckans inlägg, så sällan som jag skriver. Hur som helst ska jag i alla fall tala om att den försvunna iPodladdaren har hittats. Nu behöver ingen vara orolig längre. Den låg precis där man tror att den är, i tidningshögen.

Fick hem Naturskyddsföreningens tidning i brevlådan igår, jag tycker att alla ska vara med i Naturskyddsföreningen! Det är billigt, och en god gärning. Särskilt om man vill kalla sig naturvetare. Funderade på om det inte är så att man föds till humanist, men sen inser man hur mycket roligare världen blir när man ser den i siffror, rörelseenergi och kraftmoment! Bra mycket roligare än att se den i börsindex, oligopol och juridik...


För i boken jag håller på och läser... som för övrigt alltid får folk att "hoppa till", Liza Marklunds Nobels testamente, där tas det upp hur det kan gå till i den akademiska världen och mest kanske i forskarvärlden. Man kan tex bli instängd i ett kylrum om man inte håller klaffen. Men den beskriver miljöerna för någon som aldrig ens besökt ett labb. Okej, det kan ju vara så, att man aldrig besökt ett labb, om börsindex är ens själsfrände så är nog ett labb så flummigt som det kan bli.

En annan bok, som handlar desto mer om naturvetenskap, är Upptäckerna som förändrade världen. Men den är skriven så att även en humanist ska förstå. Det står så på den faktiskt!

Men från det ena till det andra då, mitt senaste inköp är ett millimeterblock och en blå pärm. Men innan dess blev jag fodervärd, som det så fint heter, till två hamstrar. De hade lämnats av någon kall individ på Ropstens tunnelbanestation!
Helt ensamma i en bur... jag som jobbade denna natt fick reda på att de stod i spärren på Ropsten krysset. Jag ringde dit och vill hämta dem. Tills trafikledningen snurrat ihop det och plötsligt hade en trafikledare hämtat hamstrarna och kört till polisen med dem! Men inte tar polisen hand om hamstrarna, hur skulle det se ut om de tog hand om alla smådjur ingen längre vill ha. När jag kom hem klockan två på natten efter jobbet ringde jag trafikledningen åter igen för att få reda på vart hamstrarna tagit vägen. Men de visste inte! Min första tanke var att någon på trafikledningen har ormar hemma och såg detta som en besparing i kassan!
Efter ringande till polisen och blivit runtkopplad ett antal gånger kom jag till norrmalms polisstation och en man som glatt sa "Ja! Vi har två hamstrar, är det dina?!" När jag berättade om allting, blev han snäppet ännu gladare att någon ville ta hand om dem. Kvart i tre var jag och hämtade ut dem och åkte nattbussen hem igen.
Så nu är jag hamsterägare, eller, fodervärd. Hamstrarna gillade ost. Men de slåss. Måste separera dem. Fast, mina undulater ryker ju också ihop ibland.
Ett annat inköp var Coldplays nya skiva. Som är riktigt bra. x&y, deras förra, tyckte jag var den bästa de gjort, innan den tyckte jag att A rush of blood to the head, var den bästa. Så hur kommer den femte skivan att bli? Spännande.


Nu är jag trött på att skriva, måste ju räkna matte också! Ligger redan efter... redan efter... redan.... efter! 2 veckor har gått. Men hur SU är tar jag en annan gång.



Till sist då... måste jag kommentera loggan till affären Weekdays, för den är så himla söt! Den ser så nöjd ut på nåt sätt...
Så måste Larssons och min lilla konversation in...
Jag: "Jag snackar ju med folk från Umeå, Sundsvall, Kungsholmen, söder... till och med Bjärred!"

Larsson:"Men hur kan du säga så om Bjärred?! Bjärred är ju Skånes svar på Stureplan!"
Så nu vet ni det också! Stureplan är Stockholms svar på Bjärred alltså!

måndag, september 01, 2008

Var är laddarn?

Jag förstår bara inte detta! Trots att jag har städat bland mina laddare och lagt alla i en vit box från Ikea och samlar andra tillbehör där så är alltid den laddare jag söker spårlöst borta! Detta är omöjligt, att det ska ske varje gång! Nu har jag sökt igenom alla tänkbara och otänkbara ställen min iPodladdare kan vara.
Jag blir fullständigt tokig! Varför inte göra en universalladdare?!

lördag, augusti 09, 2008

Det här med digital-tv...

Jag, galen i teknikprylar som alltid, fick för mig att köpa en liten tv, "en såndär platt", till mitt rum. Jag tittar ju aldrig på tv, men under sommaren har jag insett att det finns en hel del att se på, när man vill döda tid.

Så jag, iväg till onoff. Hittade en söt tv, jo, för den ska ju vara söt också! Vid betalningen kom jag på att ställa lite frågor. Jag mindes ju hur det var när vi köpt ny tv förra gången. Hur jag verkligen kliade mig i huvudet för jag inte fick ihop det med sladdarna... och den där jädrans digitalboxen. Nu följer resten i en dialogform...


Jag: "Hur gör jag nu, om jag vill kunna se hela utbudet som vi har genom digitalboxen?"
Försäljare 1: "Ja, du... Ni hade com hem sa du? En digitalbox, en tv... okej... "
Han kliar sig i huvudet. En annan försäljare går förbi.
Försäljare 1: "Du, hur gör man, om man vill se digital-tv på två tv-apparater med com hem?"
Försäljare 2: "Ja, nämen du kopplar bara tvn till digitalboxen ni redan har. Köp ett grenuttag för antennkabeln!"
Jag: "Så enkelt? Men scartkabel då? Vad är då ett syskonabonnemang?"
Försäljare 1: "Juste... "
Försäljare 2: "Mm nämen ja, precis, fast denna tv har ju inbyggd digitalbox!"
Jag: "Men då är ju min tv kopplad genom två digitalboxar?"
Försäljare 1: "Fast boxen som finns i den här tvn är bara anpassad för Boxer!"
Försäljare 2: "Mmm precis. Om du kopplar denna tv via digitalboxen ni redan har då kommer ni också se samma kanal på bägge tv-apparaterna!"
Jag: "Jamen, det är ju ett mindre problem..."
Försäljare 1: "Fast det är sant, du måste ha en scartkabel då! Så långa har vi inte!"
Försäljare 2: "Nä, och det blir ingen bra kvalité heller..."
Jag: "Men hur sjutton gör jag då?!"
Försäljare 2: "Jaa, antingen köper du ett tvillingkort hos com hem, fast då måste du ha en till digitalbox, eller så skaffar du boxer."
Jag: "Okej... vad kostar Boxer då?"
Försäljare 2: "Det vet vi inte, men ungefär som com hem skulle jag tro. Fast du måste ha en antenn då också!"
Jag: "En antenn?! Du menar.... en sån där pinne? Som förr... i tiden?!"
Försäljare 1 och 2 i kör: "Ja, eller nej... "
Försäljare 2: "Nej, de ser väl lite modernare ut."
Jag: "Okej, har ni någon tv med inbyggd box för com hem då?"
Försäljare 2: "Ja, en 26 tum, 2000 kronor dyrare än den du tänkt köpa nu."
Jag (desperat): "Okej, men med den så funkar det?"
Försäljare 1: "Nja, du måste ha ett extra kort och det kostar ju 99 kronor i månaden."
Jag: "Okej...."
Försäljare 2: "mm... sen... måste du ha en modul för att kortet ska passa i den tvn också..."
Jag: "En modul? Den var ju för com hem sa du?"
Försäljare 2: "Ja, det är den, men om du ska kunna få in kortet måste du ha denna... och den kostar 500 kronor...."
Jag "Så man kan inte längre ha flera tv-apparater hemma?"
Försäljare 1: "Jo, men det blir ganska dyrt... "
Jag: "Jo, jag märker det...."
Försäljare 1: Ja, själv har jag det analoga utbutet hos com hem kvar... ska jag ta bort ditt köp?"
Jag: "Ja, tyvärr... Tack för hjälpen."

Så från att "det bara är att sticka in en sladd" till antenner, moduler och tvillingkort... så mynnade mitt köp ut i att det inte blev något köp. Det är snudd på omöjligt att kunna se på tv i flera rum, utan att slippa krångel!

Digitaliseringens enda och, endast dessa, fördelar är bättre bild och större utbud (som ändå är svindyrt). Jag hinner inte titta på 65 kanaler ändå! Jag vill bara ha de vanliga kanalerna och en tysk kanal så jag får höra lite tyska då och då. Jag bryr mig inte ett smack om det andra! Varför krånglar man till allting? Det där med antennen var ju bara för mycket... sånt bygger man väl in nu för tiden?

Så nu funderar jag på att köpa ett akvarium istället.

onsdag, juli 02, 2008

Ett år som spx på Veolia Transport

"Du skriver blogg så sällan"

/Klagomål från Larsson


Okej, visst, det är ju så sant det. Men jag har inte varit på det där riktiga "skrivarhumöret" heller. Jag har inte fått den där känslan av att orden åker ur mig genom mina fingrar, utan att jag kan förhindra det, på länge. Det kallas väl motivation. Det är som med matematik. Fastän både skrivande och matematik ligger mig varmt om hjärtat är jag inte alltid motiverad. Dessvärre blir jag mindre och mindre motiverad, vill inte göra någonting känns det som! Jo, visst, jag längtar efter att få fortsätta med matematik på universitetet. Jag är livrädd att jag ska glömma så mycket nu under sommaren! Jag har bara en c-bok hemma... får låna en d och en e-bok. Måste det.


Heltid i tunnelbanan, måste säga att det känns nu. Att ha fridagsgrupp V1- in sätter sina spår. Det vill säga, vad V1 betyder är ointressant, men in betyder att jag jobbar på kvällen och oftast stänger stationen. Man märker att man fått för mycket när man är på väg hem från jobbet på hötorget klockan ett på natten och tänker "Gud vad skönt att få sluta såhär tidigt!"

Det är ju ganska tidigt, om man jämför med att stänga till exempel Johannelund, där är det totalt dött, så tiden går extra långsamt. Plus att man stänger senare där eftersom sista tåget rullar förbi där senare än vid hötorget. Sen ska man hem också, med en nattbuss som aldrig håller tider. Antingen kommer den för tidigt, ibland för sent... ibland inte alls.


Men det har hänt mycket knasigt under mina arbetspass, eller knasigt, jag vet inte, är det knasigt att se en "cool" 13-åring hoppa över spärren och ramla? Knasigt att se trilskna kvinnor (och män) med utgångna remsor och en envishet som heter duga komma förbi i luckan, för att sedan gå därifrån som ett åskmoln? Är det knasigt att ett grishuvud i plush komma förbi spärren? Svar: Ja.


Det finns dem som jobbat i spärren i 30 år, jag kollade mitt placeringsnummer, 111 bland deltidarna! Den som hade nummer ett, hade arbetat i spärren sedan 75. Visst man kan ju ha kört tunnelbana och lite annat under tiden också. Men ändå. Det roliga är att de säger "man tror man sett allt, men det har man inte". Nej, verkligen inte. Men samtidigt kan man inte komma på något mer knäppt än det man redan sett. Det blir ju vardagsmat till slut. Man ser inte längre. Man ser, men man noterar det inte, som i början. Ändå har jag jobbat så pass kort tid. Jag visste inte att jag var intresserad av att observera människor.


Det är ju iprincip det man gör. Alla är så olika, en del är glada, andra är sura, ledsna, besvikna på trafiken, rädda, förvirrade, en del är fulla, andra är nästan apatiska, drogade, ilskna, hatiska, lyckliga... och det är mest de som är "negativt laddade" som syns. Det är lite som i kemin eller fysiken, det är det där negativa som är intressant... (det är i och för sig jag som tycker).


För ingen har rusat fram till spärren och visslat "Hej, vad bra att trafiken går som den ska idag!" men i snitt två-tre per dag säger "Varför går inte trafiken? Det är inte klokt, jag vill inte betala!". Visst, jag var likadan innan jag började jobba i tunnelbanan. Men när man sitter där, tillbringar flera timmar, flera dagar i veckan eller på helgerna, så inser man snart att trafiken flyter på ganska bra. Det är få stopp, de stopp som är kommer dessutom oftast av en anledning som handlar om resenärernas säkerhet.


Nåväl, om trafikledningen kunde informera bättre, skulle man kanske ha mer förståelse som resenär. Sen är det ju en annan fråga som alltid dyker upp, varför har man så himla bråttom jämt? Så fort man kommer till tunnelbanan så ska man stressa. Själv tycker jag att tunnelbanan är trevlig, den rullar mjukt och de flesta stationer på mitt område är fina. Idag var jag för första gången i Blackeberg, vilket tak! Nu fattar jag vad de pratar om, de spx, som säger att det ekar i hela biljetthallen när man stämplar.


För övrigt provade jag på att vara stationsbud/värd idag. Delade ut post. Jo, kul, för man får träffa sina kollegor, man stannar och pratar, delar med sig av information, roliga händelser etc. Sen rullar man vidare. Men inte hela tiden, är det verkligen kul det? Nå, ska söka det för att det ser bra ut att söka det, nej, också för att jag tycker det är roligt, men jag föredrar spärren.


Nu har busstrejken brutit ut och det ser läskigt tomt ut i vällingby, på brommaplan, i alvik och fridhemsplan. När jag satt en timma i vällingby södra, som för övrigt är en spärrexpeditörs mardröm, så hann folk komma och klaga på mig (!) angående strejken. Någon som ville ha ersättning för hon inte kunde åka till jobbet, en ville lämna sitt periodkort till mig, en tredje blev sur för att jag inte sålde biljetter och en fjärde hade lyckats kila fast en tia i godisautomaten och ville att jag skulle "låsa upp maskinen" för att ta ut den. Även om jag hade en nyckel... någonstans får det räcka. Jag tog en kopp te.


Mjölken hade runnit ut i matpåsen när jag kom till Mässen. Jag är avundsjuk på gullmarsplans mäss, den ligger under trafikledningen (där jag vill jobba sen). Men idag kände jag att alviks mäss passar mig bättre, den är mer "jag". Hur som helst, jag packade upp min mat och satte mig ner för att läsa senaste numret av Stern och samtidigt lyssna på det vanliga, en konduktör och en tågförare som jämför sina arbetsuppgifter och annat. Det är en slags negativ ton över hela samtalet. Alltid har de jobbar i hundranittio år också, så de kan jämföra, vilket i och för sig gör diskussionen mer värd att lyssna på, men ändå, "det var bättre förr". "Ja, för förr då hade vi tåg uppställda på hötorget i reserv om något skulle gå sönder i rusningen!" När då? Inte under 90-talet i alla fall... Sen är det alltid något om deras vändtider... Men trots att det är negativt, så kommer de alltid fram till något, de enas om något. Det är tur, för skulle de komma i konflikt med varandra, skulle för det första varken tunnelbanan eller spårvagnen gå, men för det andra, de skulle inte jobba kvar. På detta jobb handlar det om att klaga på rätt sätt, enas om det och sen ändå ta det. Man är så van och det var bättre förr.


Nåja. Sen åkte jag ut med posten, man kan ju bli tokig av att sitta där inne!

När jag kom till Råcksta, kom jag på att jag idag, på dagen jobbat i tunnelbanan i ett år. Råcksta var mitt första jobb! Därför har jag en speciell relation till den spärren. Larvig man kan vara... men tunnelbanan har alltid intresserat mig. På senare år har fysik intresserat mig och jag funderar nu allvarligt på hur jag kan kombinera dessa intressen.






tisdag, juli 01, 2008

En dag dokumenterad i bilder

Idag dokumenterade jag delar av min dag med min mobilkamera. Jag mms:ade sedan mina bilder och dokumentationer till Larsson och hon gjorde detsamma till mig.


Först frukost, någon gång vid, ja, när var det? Hur som helst, det var morgon, (= den tid då jag oftast sover). Jag laddade ordentligt, skulle nämligen jobba vid 16.50. Sedan stänga hötorget.

Sedan dags att borsta tänderna... annars skrämmer man bort resenärerna från luckan!



Sen ska jag välja smycken och parfym. Det är alltid lika svårt!


Sen en fika på hötorget södra. Svart kaffe är ingen favorit, men jag glömde mjölken, som vanligt.



Sen när folkströmmen minskat och jag blivit uttråkad filade jag naglarna.


Sen blev det dags för nattmål på hötorget krysset en halvtimma innan stängning. Man måste ha energi för att orka stänga och gå hem. Annars är risken att man somnar på golvet...

onsdag, juni 18, 2008

Ett ögonblick från sommarjobbet

På jobbet - William och Jocke försöker förstå sig på rulltrappan i Alvik.
Jag konstaterade att rulltrappan kan inte vara tysk...

lördag, maj 10, 2008

Är fysik allt, eller är allt fysik?

Vilket ljushuvud kom på detta med digitaltvtvång?! Varför måste man ha en box till VARJE tvapparat för?! Eller skaffa ett slags syskon... som man får betala nästan fullpris för... Men för sjutton, det är inte ens trådlöst! Det blir så mycket sladdar så det ser ut som en snårskog i hela lägenheten snart. Vad var det för fel på Nackamasten? Vad hände med sateliten Astra (någon av dem)? Brann de verkligen upp? Har aldrig hört att de ramlade ner på jorden...

Nej, krångel borde vara frivilligt och inte påtvingat.

Jag har separationsångest från skolan. Vill inte gå vidare därifrån. Det är jättrevligt där.... och lite enformigt. Så jag måste bli lärare för att kunna återvända dit... om jag inte nöjer mig med att bli lokalvårdare...

... fast då kanske jag måste upp i estetkorridoren ovanför naturkorridoren och dit har jag ju lovat att aldrig gå!

Men så lågt som till matsalen får man ju inte sjunka...

lördag, april 05, 2008

Marsvinet med på jobbet

Marsvinet i tunnelbanan.
Så är det att inte kunna slita sig från sitt marsvin!
Newton, som mitt marsvin heter, trivdes ganska bra med matte i spärren.
Hoppas inte arbetsledningen ser detta.

måndag, januari 21, 2008

Om sömnen programmerades i C++

# include iostream
# include sleeping
# include alarmclock
# include sweetdream

using namespace std;

struct sleep{
int sleep, alarm ;
string dream[50] ;

}
int main ( )

{
sleep mySleep;

cout << "Välkommen till zömnprogrammet.... snark..\n";

cin.ignore(nightmare, '\n');

cout << "Hur många timmar vill du sova?\n";
getline(cin, mySleep.sleep);

cout << "När vill du vakna?\n";
getline(cin, mySleep.alarm);

cout << "Vad vill du drömma om?\n";
getline(cin, mySleep.dream);

return 0 ;
}

Så jag kör programmet,

Välkommen till zömnprogrammet.... snark...

Hur många timmar vill du sova?
10!
När vill du vakna?
07.30
Vad vill du drömma om?
Imaginära tal och rörelsemängder

Press any key to continue...

Ger utskriften: (Programmet sköter sig själv)

Du kommer få sova 5i h
Du vaknar 06:90, i ett annat referenssystem med 100-basen.
Err. Mardrömmar ignorerade!
Du drömmer om 2 mils vandrande på Kreta med NV3.

Sweet dreams!

Press any key to sleep...

måndag, oktober 08, 2007

Ännu en dag då allt bara händer

En stor del av helgen spenderade jag i tunnelbanan. Av helgens 48 timmar spenderade jag drygt 16 timmar i tunnelbanan. Det är en tredjedel av helgen det och min anställning är på 23%! På en hel månad ja... Ja, visst ja, jag skulle komma fram till något med detta. Under dessa händelserika timmar och dygn fick jag inte höra talas om ett enda stopp i tunnelbanan. Inte ens ett dörrfel. Detta gäller gröna linjen.

Så blev söndag till måndag och morgonen var ganska bra, jag var ganska utvilad och duschade. Stressad som vanligt, ledande efter mina kläder till idrotten men när klockan var tjugo i åtta gav jag upp, bättre att komma i tid till mattelektionen tänkte jag.

Gjorde ett klokt val, när jag valde att inte gå den dryga kilometern det är till tunnelbanan från mig. Det var kallt och dessutom hade jag obekväma skor att gå i. När jag dessutom fick vänta i 15 minuter på en tunnelbana vid Fridhemsplan var jag ännu gladare över att jag sluppit stå utomhus och frysa. Jag kom inte med det enda tåg som kom.

Ja, för nu, när folk åker som mest, då passade tunnelbanan på att ta semester. Någon från TLC mumlade något ohörbart i högtalarna som vanligt. Nu vet jag vad skillnaden mellan att vara spärrvakt och trafikant är - som spx får man mer information! Det är sant. Eller så hör man bara bättre. Jag vet inte.

Det kom ett lustigt meddelande i spärren igår, en man började långsamt räkna ned från 10. När det först började spraka i högtalaren i hytten, detta var vid Rådmansgatan, så blev jag sådär "äntligen-händer-det-något!-glad". Men sedan hördes bara "tiii-iii-ooo", "niiiiiooo" och jag fattade ingenting. När han kommit till fem tänkte jag "men kom till saken då!". När han kommit till "fyyyyrrrraaaa" funderade jag på om det här var något vi lärt oss på tvåveckorskursen. När han kom till "eeeeeeetttttt" var jag nästan beredd på att kasta mig under bordet och hålla för öronen. Men ingenting hände. Ingenting. Det var precis som när Lars tänkte smälla med linjalen i klassrummet. Så sa han att om han inte smällde den i bordet så skulle vi fortsätta vara stressade och vilja slå in ett skåp eller något för att bli av med adrenalinet.

Men det där var en parentes Kan ändå tillägga att jag blev av med den där känslan då en kvinna kom och tog den rent ut sagt. Hon blev snudd på rasande för att jag inte kunde sälja en remsa åt henne och för att hon var tvungen att gå 20 långa meter till pressbyrån bredvid för att köpa den. När jag svarade på hennes "Men då får du Faktiskt släppa igenom mig ändå!" att "nej det får jag Faktiskt inte!" släppte allt och det kändes mycket bättre! Måste nästan tacka denna kvinna för det.

Nåväl, åter till dagen. Jag struntade i tuben. Skyltsystemet var nere och plattformen fylldes med fler och fler ju längre tiden gick. Så jag tog bussen. Den tar sin tid den och visst är den charmig. Den åker ju genom hela min ljuva stadsdel och denna vackra höstdag var inte helt fel att spendera på lite Kungsholmssightseeing. Fast samtidigt, jag missar matten!

Att missa det är att missa en del, ändå, man har alltid något att prata om med sina klasskamrater senare på dagen när man ska döda tid.

Och så var det fysikprov. Underbart! Jag kunde alla frågor och så svarade jag bara på tre av dem. Så jävla smart! Otroligt! Okej, vi tar det från början.

I fredags frågade Daniel om jag kunde missa en bit av tyskan. Så han mailar Jan. Idag är det första Daniel säger till mig att jag måste gå på tyskan även om jag blir sen, skulle jag inte gjort det då? "Det är villkoret!" sa Daniel. Men, om jag nu inte går, vad händer då? Jag blev ju nästan nyfiken. Skulle jag få en utskällning? Jamen det är ju kul att han bryr sig tänkte jag och tänkte inte mer på det. Förrän provet kom. Provet kom!!

Jag satt där så fint. Jättefint satt jag, för jag satt på en hög stol, de är mycket bekvämare än de låga. Dessutom satt jag på min VG-plats. Där satt jag när jag skrev C-provet i matte. En historisk plats och strategiskt vald. Taktiskt vald. Det susar ovanför, så jag hör inget pip i öronen när alla är som mest tysta. Dessutom är jag en bit ifrån den uttråkade läraren som sitter vid katedern Som sitter! Daniel sitter inte, han står, han går runt! Jag blir inte galen, jag blir bara så koncentrerad på allt annat än provet. Plötsligt lägger jag märket till saker som är helt oviktiga, helt ointressanta. Jag kommer på mig själv att fundera över vilket träslag listenkatedern är gjort av. Så ser jag Daniel gå och hämta en konvex lins, men vad pysslar han med?! Ja, väteatomen... 12,5 V men hur får man det till elektronvolt? Hur?! Jag kunde det i går, förra veckan, men nu... de tre första frågorna gick som tåget (inte som tunnelbanan) nu är det stopp, nu gick resten av frågorna som gröna linjen en måndagsmorgon.

lördag, september 08, 2007

Tvivla aldrig på din termos med te

Dagen började med att jag tvivlade på min termos. Men om man ska vara riktigt noga började faktiskt dagen klockan kvart i fem i morse, då jag beslutade mig för att inte tvätta håret. Jag brukar alltid ta det beslutet på mornarna.

Jag var på väg till jobbet. Öppna vid Odenplan södra. Tog buss 91. Dessa nattbussar! De tror att de kan köra lite som de vill bara för att de är nattbussar! Man ska inte förlita sig på dem, ånej! Hur som helst ser jag fyran komma in framför min buss och fyran som inte gick mer än en gång i kvarten var ju min chans att komma i tid till jobbet. Dessa bussar skulle ju matcha. Jag gick fram till chaffören på 91:an och sa "troru jag hinner ikapp den där?!" han svarade sömnigt "ja, inte vet jag, troligtvis!" och körde ikapp bussen. Jag hann, precis.

Väl vid Odenplan ringde jag in mig till Råcksta. Av någon anledning står det Vällingby Norra i alla instruktioner och i panån, den som sitter i Vby N måste ju bli galen! Ringde PLE och fick veta att jag skulle vänta på en kassa. Omkodaren kom så småning om.

Jag gick en stationsrunda. Stökigt som fasen, men inget förstört. Jag gick tillbaka till spärren och tänkte på mitt blåbärste som jag hällt upp i termosen. Jag hade till och med lyckats hälla upp det kokheta vattnet i termosen utan att bränna mig! Det skulle inte få vara så länge, jag som trodde att termosen inte höll särskillt tätt hällde i mig en stor klunk av det goda teet och fick en mindre chock. Det var ju fortfarande kokhett! Min tunga fick ta stryk, kände ingenting på tungspetsen och i halsen hade jag ju redan ont så det gjorde det samma.

Efter en stund hade jag fått både kassa och lyckats få dit Rapid så jag kunde köpa fler biljetter, jag tänker ju alltid på den som ska ha kassan efter mig. Men när mitt pass var slut, hade jag ännu färre biljetter än innan jag handlade nya. Det var nämligen inte klokt vad mycket folk det var här idag! Inte ens på fridhemsplan har jag haft så många på en gång.

Dessutom rusade turister in med cyklar på plattformen så jag var tvungen att ringa TLC, en gammal tant orkade inte ta sig hem och behövde en taxi, någon ska veta vart tekniska muséet ligger och en svensk kvinna frågar gång på gång om jag har en karta och information om museeum. När jag sagt nej två gånger borde hon inse att jag kommer säga nej även tredje gången, men det kan ju vara så att jag sitter och ljuger för henne, för att? Ja, för att jävlas, utöva något slags maktinnehav eller bara idiotförklara alla som inte hittar till Nordiska museet i sömnen gåendes på händer.

Dessutom var eller är jag förkyld och gör allt för att sluta vara det. Om en vecka, mindre än en vecka är jag på Kreta. Då måste jag vara pigg. Inte förkyld.

Funderar på om jag inte ska sova nu. Hoppas att jag slipper mitt sista pass i morgon också. Så jag får chansen att sova lite mer än fyra timmar också. Måndagen är en lång dag.